Försöka duger...

Jag försöker verkligen, bita ihop, stå ut, inte gräva ner mig!
Jag försöker fylla dagarna med saker att göra, men det är så svårt att motivera sig till att resa sig ur soffan när man väl flyttat dit från sängen...
I helgen fyllde vi tiden med att göra iordning fint här hemma i vardagsrummet och arbetshörnan i sovrummet, det blev bra, det enda som kvarstår är lite tavelpyssel... (o gardiner senare i vår)
I måndags var jag hos doktorn, hade hoppats på en friskförklaring men blev sjukskriven ytterligare 10 dagar till.. Hon frågade om jag kommer att klättra på väggarna om jag var tvungen att vara hemma så länge till.. jag sa att jag får bita i det sura äpplet och acceptera läget!
Jag hatar att acceptera... Svälja eländet och försöka lådsas att allt är bra.
Efter läkarbesöket och den kassa bedömningen kom iaf Kristine över och åt lunch med mig, det var bra, trevligt och skönt att inte behöva vara själv hela dagarna..
Gårdagen fyllde jag schemat med min förkylda gudson, min bästa vän och hennes andra lilla bebis... Det var trevligt, det är mysigt att ha barn omkring sig och det blev en bra dag.
Idag har jag gjort ansträngningen såhär långt att klä mig, duscha mig och druckit kaffe...
Ska ta kameran i väskan och ta en promenad runt i staden och på vägen uträtta lite ärenden som att hämta ut linser och köpa lite tyg...
Imorgon ska jag vara hundvakt till mamma och pappas hund och kanske röja lite i mitt förråd på deras vind oxå...
På fredag sker det som håller mig uppe denna vecka, jag åker till örebro, en myshelg med Carro och Evelina, det är precis vad jag behöver... Saknar mina vänner därborta! Så det känns kanon att åka dit på fredag, får se om jag åker hem på lördag eller söndag sen... Men skönt att se någon annan lägenhet och komma ifrån mina egna dammråttor...
Sen är det bara måndag, tisdag och onsdag kvar... Sen tror jag allt att det är dax för mig att ta tag i livet igen...
Jobb, träning, lektioner, shopping, dricka vin och slippa stirra stint i marken och gömma mig för alla ögon där ute... Det blir skönt!
Jag försöker göra denna tid meningsfull... Och det duger!
Men det blir skönt att leva igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0