Lite aktivitet på schemat...

Nu ska jag ta en promenad över Vilsta hem till mamma och pappa och låna mammas bil, sen ska jag hem till morfar och hans fru och hälsa på...
Sen får vi se om jag och Ville orkar masa oss iväg till ikea denna fredagkväll...
Vi tänkte att det kanske var lägligt att åka en fredagkväll.. Jag menar vem är på ikea då?
Vi tänkte att på så vis slipper vi köer och jag behöver inte visa upp mig bland massa folk och få tokpanik för det...
Men vi får se... kanske blir någon annan gång.. När jag läkt eller så?!

Har ringt min doktor idag, det krånglar efter operationen.. Därav mitt nedstämda läta i blogginlägget tidigare.. Jag orkar inte mer motgångar med detta... Men men, ska ryck upp mig... Det är som det är... en förbannelse eller nåt.. :P

sådär ja... Nu har jag klippt till

0-569802978c0f591cf9054ac9ebf3120e.png

sådär ja... Nu har jag klippt till den berömda dölj ögat-frisyren... Nu kanske jag kan visa mig ute utan att stirra i marken tills jag blir yr eller krockar med någon... Man måste göra det bästa av situationen sägs det... Jag försöker iaf!


nedröstad....

Ok... Min inredningsidé om att byta ut alla möbler till vita blev nedröstad... Men rätt okej argument:

"Älskling, när vi köper hus lovar jag att vi köper allt nytt och då får du ett vitt vardagsrum...  Men nu är det väl bättre att ta det vi har och göra det bästa av det, vi vet ju inte hur länge vi bor kvar ändå?!"

Okej, jag köper det!!!

Så...
Istället för vita fina skåp blir det nu bara en omorganisering i bokhyllorna samt inköp av spotlights för att lysa upp lite i dem och göra lite fint bland all gammal studentlitteratur...
Det blir en billigare tv-bänk i ek (dock ungefär samma modell som vi kikat på), Nya gardiner, ny lampa till vardagsrummet .. ok, vi har ingen så en lampa helt enkelt! En ny tavla att hänga över soffan ska jag göra och nya kuddar till soffan...
Sen blir det lite smått till sovrummet för att få ordning på arbetshörnan!
Och en matta till köket!

Så småningom ska det köpas en ny matta till vardagsrummet oxå, detta är dock det absolut svåraste jag vet så jag tror att det inköpet får vänta tills resten är klart... Sanningen är att jag tycker det är så svårt att jag nästan alltid struntar i mattor bara för att slippa bestämma vad det ska vara för sort...
Men...
Jag är väldigt sugen på att köpa en sådan där matta med kort lugg i grönt.. Som ser ut som en härlig golfbana ungefär... men jag måste se vart resten slutar i vardagsrummet innan jag vågar göra det... Annars blir det nog en mer neutral men i samma modell....



En sådan matta??? Lite för modigt kanske???  Kanske lite fel till all ek.. Funkar nog bättre till vita möbler?
Svårt... Vi får se... Denna matta blir iaf inte inköpt vid kommande ikea-besök!

När man trodde man såg ljuset i tunneln....

Ja, då blev det svart igen....
Varför måste det vara så jävla orättvist?
Varför, varför, varför finns det inga svar? Ingen mening?
Jag behöver en mening...
Jag behöver en tro att det finns ett svar på allt detta elände, att det någongång leder till någonting bra..
Varför ska jag kämpa annars?

Och nej, jag har inte gett upp, jag har bara tagit en paus från hoppet!

God morgon-gröt!

1 dl havregryn
1 tsk linfrö
1 tsk psylliumfrö
1 msk russin
2 tsk solrosfrön
½-1 tsk kanel
lite salt
2,5 dl vatten

Koka ihop till en gröt... Servera med mjölk!
Mycket gott och nyttigt!!

I did it!!

Jag gjorde det, äntligen gjorde jag det....
Jag har köpt en egen digital systemkamera... Det blev en Nikon d3000, den minsta modellen de hade men jag kan ändå använda alla pappas objektiv till kameran...
Perfekt! Funderade på en d90, men insåg att vid behov lånar jag en sån från pappa och använder jag denna kamera tillräckligt mycket och vill köpa en ännu bättre så köper jag en sån... (eller nåt!)
Men nu duger denna kalasbra...
Allt som allt med väska, minneskort och Uv-filter gick det på 7000 kr...


Jag är såååå nöjd! På det var det helt sjukt skönt att komma ut en stund bland folk, mamma och jag handlade denna kamera på expert och sen åt vi lunch på tuna park och jag avslutade min stund i samhället med att handla lite levande blommor till vårt sovrum och vardagsrum...
Jag vet att man inte borde vistas ute när man är sjukskriven... Men efter ett tag blir man galen av att sitta hemma så jag tycker ändå att det är befogat, jag är ändå inte sjuk på det sättet.. Jag måste ju bara läka!

Äntligen!

Äntligen har jag jobbat så länge att ekonomin börjar bli stabil...
Så jävla skönt!
Så väldigt värt slitet och snålandet...
Funderar på om jag ska unna mig att köpa den där kameran jag fantiserat om så länge eller om jag ska vänta och se vad vardagsrums renoveringen går på?!

Tål att tänka på några dagar till iaf... :)

Inredningstankar och funderingar...

Som jag sagt vill jag renovera/ fräsha upp vårt vardagsrum... Funderar och jobbar stenhårt på hur just nu bara...
Men det lutar åt en ny tv-bänk, ny matta, ny lampa, nya gardiner, dörrar till bokhyllorna, nya kuddar till soffan och en ny tavla att sätta upp bakom....

Så... Det här med tv-bänk är svårt men just nu tror jag vi väljer mellan två olika kombinationer...

Denna, från ikea... heter Tobo...


Denna är i Bestå-serien på ikea.. .Tyvärr blir just denna kombination för bred för vår tv-vägg så blir det denna så blir det med två möjligtvis tre skåp... Dock inte fyra...

Sen vill vi ha dörrar till bokhyllorna oxå, det ser väldigt rörigt ut som det är nu när det bara är rader av rader av ojämna bokryggar... Vi har billy i både vitt och ek, dock smalare varianter av de vita och bredare av de i ek...
Jag vill hellst ha vitt, men de gör sig tyvärr väldigt bra i köket med och Ville måste ju få ha en bricka med i spelet oxå.. så det blir säkert ek ändå...  Vardagsrumsbordet är ju i ek så någonstans återfinns det i rummet med så..  Jag tycker inte om när man blandar för många träsorter i ett rum/hem.. Det blir så jobbigt.. Men nu blir det vit tv-möbel och vit/mörkbrunt matrums-bord och lite ek på vardagsrummsbord och bokhyllor...





Detta matbord behåller vi och även den mörkgråa soffan vi köpte i sommras....


Så.. så går funderingarna kring detta just nu... Frågan är när de kommer att ordnas med allt... Helgen efter denna kanske?! Vore kul att ha ordnat upp lite tills Villes föräldrar kommer på besök i slutet på mars, inte för att de bryr sig, men ändå... :)

Ne, nu ska jag upp och göra dag här... Tänkte försöka sätta igång och sy en klänning eller nåt i brist på annat att pyssla med när man är sjukskriven...


så nära skit man kan komma...

Ja!! Just det!
Nu tar jag en promenad i vinterkvällen... Hoppas lite frustration försvinner...
This sucks!

Tröttnat!

Idag har jag tröttnat helt på detta, är trött på att bara sitta här hemma och ruttna i min ensamhet... Men kan nog bli både deprimerad och galen av detta har jag konstaterat... :(
Kroppen är rastlös, hjärnan behöver utmaningar, Jag behöver träffa folk, jag behöver prata och umgås med andra än min tv och dator... Det värsta är att jag kommit till stadiet när man slutar vara företagsam och bara deppar på soffan...
Om man aldrig varit sjukskriven på detta sätt tror jag att det är svårt att fatta hur påfrestande det är..
På sätt och vis är man helt isolerad från samhället på detta sätt och i ärlighetens namn känner jag mig jävligt övergiven.. Jag är van att vara ensam,många gånger i livet väljer jag ensamhet, men det är inte påtagligt på samma sätt som denna isolering...

På detta så har jag ledsnat på att se mig i spegeln, visst ögat blir mindre och mindre svullet och blått för varje dag men det är långt ifrån så att man kan visa sig ute bland folk utan att folk vänder sig om och undrar och man måste stirra konstant ner i backen för att ingen ska se... Jag tänker att jag ska ta mig ett bad men det vore inge vidare med tanke på såret på magen... Jag tänker att jag borde färga håret, raka benen, lägga en ansiktsmask... Men till vilken nytta? Ser ju ut som skit vad jag än gör just nu... :(

Jag försöker vara stark, tänka att det knappt är en vecka kvar..

En positiv sak...

En positiv sak med denna sjukskrivning är att jag inte kan köpa godis, Ville är stenhård, han köper hem mycket men INTE godis!! Jag har verkligen ett beroende av godis, vissa dagar är det typ det enda jag tänker jag bara på godis och kan inte slappna av förräns jag fått det.. Sen smyger jag gärna med detta oxå, jag äter oftast nyttigt och bra, men som sagt, sen smäller jag gärna i mig lite godis/ dag oxå.. Och det är så förbannat svårt att hålla sig ifrån det, att gå in i affärer är verkligen ingen dröm, jag kan ha bestämt mig innan jag går in för att inte handla någonting sött... Det håller typ 2% av gångerna..
Så detta är kalas, nu har jag inte ätit godis på flera dagar... Sötsaker har jag dock fått i mig endel, men man måste ju avvänja sig lite med.. :P Men i fredags åt vi lite glass med maränger och sen har jag småätit marängerna som blev kvar efter det... Men nu är de slut och det enda söta jag har hemma nu (om jag inte bakar såklart) är frukt!!!
Så jag får helt enkelt nöja mig med det! Men det är bra, har 10 kg att bli av med till sommaren och ska man lyckas med det så passar det sig inte särskilt bra att äta godis nästintill dagligen!
Så man kan se denna sjukskrivning som en avvänjningsperiod från socker med...
Och på det så har jag tid och ork att laga nyttig mat...

dagens lunch, omelett med spenat,

66ee6f3ccc84dc1ddcec528854b1c092.png

dagens lunch, omelett med spenat, tomat, basilika, lite ost o självklart grönt till... :) nyttigt, gott o enkelt!


Ännu en dag...

Jaha, o så var det måndag! Det har inte ens gått en vecka sedan operationen och jag är uttråkad...
Idag sitter jag och fantiserar om vad jag kan göra för förändringar i hemmet, prioriterat är vardagsrummet.
Vi har en ny soffa och en matgrupp som jag gillar men i övrigt kan vi hitta på endel för att förbättra läget och framförallt göra så att rummet känns mer enhetligt. Vi pratade om att tapetsera om rummet men ärligt talat vet jag inte om jag orkar just nu, men vi får väl ha en tanke på vad vi vill ha för tapeter om vi köper ny inredning....

Först av allt skulle jag vilja ha en ny tv-bänk, vi har ju en ny tv men som det är nu är det helt klart lägenhetens rörigaste hörn med sladdar och skit överallt... Vill ha en i ek eller en vit, gärna med lådor/skåp att stoppa in alla fula aparater i, gärna en sån man kan fästa tv´n på... Har dock inte hittat nåt jag gillar än...

Sen vill jag ha nya gardiner, ljusa, kanske linne eller mer romantiska... Eller ett par tuffare mer retro. Inga paneler iaf, så trött på panelgardiner!!

Nytt vardagsrumsbord kanske, mest för att det vi har idag känns för stort... Leta begagnat och renovera upp?

Ny matta!!  Svårast av allt, tycker det är så sjukt svårt... Men det får nog bli det sista som inhandlas!

Dörrar till bokhyllorna, snabbt gjort, det blir Billys glasdörrar i ek!

En fotovägg ska arrangeras... Frågan är vilka ramar som ska användas... Vita? Svarta? Ek? Silver? Vintage? Retro?

Sen vill jag ta tag i skrivbordet oxå, strukturera upp en bättre arbetsplats helt enkelt...


So... I have some ideas... Nu ska de bara till att förverkligas.. :P
Måste odla lite frön hos karln... :)

Inspirationslänk ; Alvas hus... Så mycket fint!!

Vårkänsla...

Imorse när jag vaknade strilade solljus in genom persiennerna och jag fick genast ett lycko-påslag..
Våren kommer...
Jag lugnade mig snabbt och insåg att det omöjligtvis kan ha hunnit bli vår med tanke på de mängder av snö vi fått även de senaste dygnen..
Men ändå, känslan var värd endel, den gav mig lite hopp, fick mig att drömma mig bort lite...

Minns vårar, minns när jag var barn och jag och min syster alltid gick med mormor i Reveljen (1 söndagen i maj, tror jag den gick om jag inte minns fel).. Jag hoppade alltid i takt och mormor berömde mig alltid för att jag trots att jag var så liten kunde hoppa så bra i takt.. Sen åt vi plättar i mormors kök.

Jag minns vårar i Örebro, när vi solat på gravkullen vid campus, när vi gick långa sköna promenader i markaspåren, plugg i solen utanför universitetet... Minns festkvällar, när stövlarna åker av och pumpsen på... Längtar, minns en tid av fest och skratt... Vart tog det vägen? Jag minns mig och Carro träna hårt inför Beach- säsongerna, det var bra, det var kul.. Vi var fit!

Och jag längtar så otroligt mycket... Längtar efter ljudet av vår, fåglar som kvittrar, snö som smälter, bäckar som prolar bilar som åker genom vattenpölar, barn som leker på gårdarna....
Jag längtar efter ljuset, att gå till och från jobbet i dagsljus, att solen strilar in i vardagsrummet, värmer upp golven och avslöjar allt gammalt vinterdamm på golv och i rummet..
Jag längtar efter dofterna, lukten av blöt jord, nyutslagna blommor, varm asfalt, nya vårskor...
Jag längtar efter kläderna... Slippa känna sig som en michelin-gubbe i vinterkläderna.. Slippa mössfrisyren. Att vilja göra sig lite fin igen.. Fixa håret, sola den bleka huden, sminka sig med pärlemo...

Men den kommer, imorse fick jag en hint om att den kommer, även om den fortfarande känns så otroligt avlägsen... Men jag väntar tappert! Längtar och njuter av att vi faktiskt haft en fantastisk vinter som inte slaskat bort fullständigt!!



 1 april, 2007... Känns inte så troligt i år va?



Påsk i malmö, förra året.. Ville och brorsdotter vid havet utanför Klagshamn...


Bröd... Gott och enkelt!

Denna söndagmorgon bakar jag bröd.. Var ett tag sen sist, men jag saknar hembakat bröd och det gör nog Ville oxå, han har efterfrågat det iaf.

Mitt recept:

-Sätt ugnen på 175 grader (starta med det!)
- Smörj och bröa två avlånga brödformar

- Blanda först:
 7 dl vetemjöl (jag använder fullkornsvetemjöl, men det kan man välja själv)
 5 dl grahamsmjöl
 2 ½ tsk bikarbonat
 1 näve (ca 1,5 dl) russin
 1 näve solrosfrön
 1 näve linfrön

Tillsätt därefter:
 1,5 dl mörk sirap
 7 dl filmjölk

Rör ihop smeten/degen ordentligt och häll upp i formarna
Grädda i nedre delen av ugnen i 55-60 minuter!

Jättelätt, Jättegott!!!

Oh, My god... or queen...?!

Jag tror knappt mina ögon, detta har jag väntat på sedan jag var barn... Min absolut största idol genom tiderna kommer till Sverige, 8 juni entrar hon Eriksson Globe...
Whitney Houston!!!!!
Det var min första idol, när albumet Whitney kom med hiten I wanna dance with somebody var jag inte ens två år, men pappa spelade den ofta och det blev favoritlåten och den spelades konstant hemma när pappa kom från jobbet- på min begäran såklart...
Det är fortfarande min favoritlåt, kanske är det t.o.m ett av mina favoritalbum, jag blir alltid på sjukt bra humör när jag lyssnar den och jag kan varenda låt...
Ända upp i tonåren var även filmen bodyguard favoritfilmen, jag älskade musiken och hon var ju fantastiskt vacken på den tiden... (Innan hon knarkade ner sig totalt...)
Minns hur besviken och ledsen jag blev när jag såg bilderna på henne, helt nedgången som en annan crackh**a. Så fruktansvärt tragiskt.
Men, hon hämtade sig, mot alla odds. Och nu kanske jag kan få se henne live, tyvärr tror jag inte att hennes röst är i närheten av vad den har varit tyvärr.. Så frågan är om det är värt 600 spänn trots allt.
Jaja, tål helt klart att fundera på iaf!

Titta vad min fina kom hem med som

0-37b97f316e52c4e162dabe3d46c40a1b.png

Titta vad min fina kom hem med som krya på dig present... Ett armband från sisters som jag kollat på i månader men varit för snål för att köpa... :)


Tid får man aldrig tillbaka...

Det här med att vara sjukskriven är verkligen inte min grej, tyvärr har jag alldeles för mycket erfarenhet av detta för att vara 25 år, tack vare mitt härliga (not) öga som krånglat sedan barnsben.. Och nu var det dax igen, ingen stor grej egentligen, men en operation i narkos, och två sår, ett på magen där man tagit vävnad och såklart vid ögat...
Nu sitter jag här hemma med ett sår på magen som kliar och världens mest plommonfärgade blåtira (den börjar gulna i kanterna nu iaf) ett igenmurat öga som skaver och gör lite ont, särskilt när man vänder och vrider på huvudet eller "tittar" åt andra håll än rakt fram.
 Isolerad är jag, av två anledningar; Jag vill inte att andra människor ska se mig såhär och jag tror inte att människor vill se mig såhär... Jag ser sargad ut rent utsagt...
Så folk som klagar på bad hairdays eller en finne - knip igen! Det är ju löjligt!!

Att vara sjukskriven är ingen hit, operationsdagen gick väl an, orkar inte så mycket mer än att sova, kräkas och försöka pilla i sig lite vatten och vitt bröd då... Andra dagen är oxå rätt smärtfri då enda skillnaden från den första är att man har mer ont (när den starka bedövnigen släppt), kräks mindre och man klarar av att äta liiite mer än på operationsdagen...
Den tredje dagen är också överkommlig, det kan ju vara skönt med en soft dag hemma ibland...

Men det är nu, på den fjärde dagen som eländet börjar, när energin börjar återvända men man varken kan gå ut eller borde gå ut, träna är ju bara att glömma, än blöder operationssåren när det blir tryck på dem...
Men hjärnan är frisk och vill iväg på grejer, kroppen i övrigt är oxå pigg och skulle inte direkt må dåligt av ett träningspass eller en dag på jobbet...
Och på denna rastlöshet - vetskapen om att det är en vecka kvar innan livet kommer igång igen!!!

Vad gör man sålänge?
Även om man tänker att det finns så många projekt att ta tag i så är det rätt snart gjort och alla dagar är det inte så jävla roligt att sitta isolerad och ensam i sin lägenhet och glo... Jag menar, alla andra friska har ju inte direkt tid att sitta här och hålla mig sällskap, de har ju fullt upp med sina egna liv...
Mitt liv däremot, det står på HOLD igen...
Det är inte första gången jag sitter här... Förhoppningsvis sista.. men det har jag trott förut så det har jag slutat med... Jag sitter där jag sitter för jag hade otur och drabbades av en sjukdom redan tidigt i livet, sviterna av denna gör att mitt liv ibland stannar upp...
Man kan tycka att man borde vänja sig...  Men man vänjer sig inte!
Livet ska inte stå stilla när man är ung... Det är nu man ska göra allt man vill, leva fullt ut varje dag, njuta, ha roligt, sysselsätta sig, jobba, tjäna pengar och ha det bra...
Men det är bara att bita ihop, tiden går och man kommer tillbaka med än mer energi, än mer drömmar och planer om allt man vill i livet...

Det är ju bara en vecka... en vecka av en livstid...
Problemet är att för min del har det redan tagit månader och år... Och med tanke på det så blir en vecka en evighet! Tid får man aldrig tillbaka!

Mars- en köpfri månad..

I mars tänkte jag försöka hålla igen på shopping-utgifterna... Jag är annars väldigt bra på att spontanhandla och småhandla grejer som jag egentligen inte behöver eller använder, mest handlar det såklart om kläder, men även endel annat smått och gott...
Mars får däremot bli en månad när det inte ska handlas så mycket till detta hem. Det som står på shoppinglappen är:
- Födelsedagspresent till Ville (såklart, han fyller ju 30 år... )
- En shysst frisyr till mig så jag känner mig vårfin, jag har väntat med detta till efter operationen så det är helt klart att prioritera för självkänslan...
- En lampa till vardagsrummet och ev. nya gardiner och matta står på inköpslistan till födelsedagsfirandet.
That´s it... Planerad shopping så att säga... Ok, ingen köpfri månad, men det är saker vi planerat att handla och saker jag väntat med att göra...
Men utöver detta så blir det en köpfri månad...
Det blir en månad med hård träning och hård kosthållning (det skakade vi hand på imorse.) Jag ska börja träna så fort operationssåren läkt så att det inte gör ont att anstränga sig.. Sålänge blir det promenader.
I april däremot ska det handlas, mot förutsättning att jag gått ner minst 5 kg, annars får det vänta...

Har planerat min garderob till våren.. Längtar efter att få sätta igång och handla, men som kroppen ser ut nu kan det lika gärna kvitta så det får helt enkelt bli belöning med den nya garderoben... Sålänge blir det snåla!!

Hemma från alperna...

Jag tror i ärlighetens namn att jag aldrig kommer kunna sluta blogga helt, saknar att skriva och jag tycker att det är roligt ibland när man ser tillbaka i sin blogg och ser hur livet förändras.. Har ju bloggat i 3 år så lite finns ändå samlat...  Jag skulle dock vilja hitta en bättre struktur för bloggandet, bli bättre på det där med bilder o.s.v...
Men det kommer väl antar jag...

Nu tänkte jag iaf skriva lite om vår resa till Alperna, vi var ju där vecka 5, 10 dagar blev resan samanlagt och det var helt grymt... Jag har alltid trott att Alperna är typ som Åre men tji fick jag... Kommer nog inte sätta min fot i Sälen förräns jag får småbarn som ska åka skidor och enda anledningen til att jag skulle åka dit då är för att det inte är så långt och för att det är lagom för småbarn att åka på en kulle... :P

Alperna var fantastiskt, vi var i en lite by som heter Saint Sorlin, vi åkte med en förening som heter UCPA , det är ungefär som frankrikes svar på friluftsfrämjandet men de har ett samarbete med Sverige. Resan kostade ca 7500kr/ person och då ingick allt, boende, resa tur och retur med buss, alla måltider, skidskola/ guid, liftkort och all utrustning man behövde... Så det var helt klart prisvärt även om boendet var i sämre klass och resan var lång.
Det var iaf en helskön resa, behövde den verkligen, det är underbart att komma ut i naturen, solen och friska luften och på röra sig. Man mår så mycket bättre efteråt, kände mig som en ny människa när jag kom hem, inspirerad och glad.. Tyvärr har jag jobbat konstant sedan hemgång ända till i förrgår när jag blev opererad och nu är sjukskriven, men det får ev. ett annat inlägg handla om...

Resan var iaf välbehövlig, jag och Ville fick lite ny energi att orka med vardagslivet och jobbet.. Det var också väldigt trevligt att bygga lite mer ordentliga minnen tillsammans, har varit svårt att få till resor och sånt p.g.a. skola, distans, jobb, pengar, sjukskrivningar o.s.v... men nu fick vi ett tillfälle och det skapade mersmak..
Vi avvaktar med barn några år och gör lite roliga resor istället... ;) Det verkar roligare! :)


  

     Utsikt över byn Saint Sorlin, inte så stor men väldigt pittoresk!

  Ville, Tove och Jocke i backen...

  Tove och jag tar en paus i skidåkandet..

  Lite vy...

   Lite mys på semestern är inte fel..

  trött o svettig!!   Lössnö till midjan!

Sista bildern kräver nästan en förklaring, varken jag eller min syster är några vana offpist- åkare men en dag snöade det så mycket så att det var offpist även i pisterna och på de ställen där de hade hunnit få undan snön såg man knappt om det var pistat eller lössnö p.g.a. dålig sikt... Så vi hamnade i ett längre parti av lössnö (är man ovan vid det ska man absolut inte ramla) men det gjorde syrran... Resultatet blev detta, vada några hundra meter med skidorna på axeln genom midjehög snö... Jag klarade mig ner men kraschlandade istället i pisten... :)
Det var ett annorlunda äventyr...




RSS 2.0