Att följa sitt hjärta...
Inatt har jag tänkt, legat vaken i timmar, skrivit anteckningar gråtit över livet och funderat på hur det skulle kunna bli annorlunda. Som vanligt tänker jag FLYKT! D.v.s resa långt bort, flytta till en annan stad, byta jobb o.s.v. Försöker tänka att jag ska vara nöjd där jag är, men jag kan inte, bara tanken får mig att gråta!
Jag vill ju så mycket mer än det här, jag vill så mycket mer än en tvåa i en stad där jag inte trivs på ett jobb som ger mig ångest ungefär dagligen...
Jag tröstar mig med att jag har Ville, det är ju för honom jag finns här.. Ni vet, störst av allt är kärleken!
Men man måste ju kunna ha mer än bara det tänker jag... Jag längtar efter hus och barn, tror att det ska lösa alla problem - ORSAKEN: Ledigt från jobbet, tid över till saker som är meningsfulla för mig!
Men inser att det inte funkar, jag behöver hitta ett jobb som jag trivs med...
Igen går jag tillbaka till varför jag blev sjuksköterska, det fanns 2 anledningar:
1. Jag kan få jobb i princip överallt och arbetslösheten är liten.
2. Jag ville jobba med människor, dock friska människor.
Jag har en dröm om att starta ett friskvårdsföretag som säljer tjänster till företag och privatpersoner... Målet med min utbildning var aldrig att jobba på en avdelning, i den delen av sjukvården som är som allra tyngst... Men efter examen insåg jag att detta var ett nödvändigt ont för att kunna kalla sig sjuksköterska. Nu har jag gjort det i 1½ år, det är dax att ta tag i drömmen nu, att börja arbeta mot det mål jag ville uppnå från början!
Jag vill jobba med projekt, arbetsleda och utveckla... Landstingsvården idag erbjuder ingenting av detta och det gör mig tom och uttråkad... Jag behöver det för att må bra!
Så.... Nu smider jag planer inför framtiden! Jag ska bli bättre på att följa mitt hjärta... För, det löser sig, jag är ingen soffliggare och har aldrig varit!
Jag vill inte gå till jobbet och ha ångest dagligen, jag vill inte leva så, vill inte att Ville ska behöva ha en tjej som lever så... Men jag förstår inte varför jag alltid måste hamna så fel i livet, det går aldrig riktigt som jag vill! Men det måste börja göra det och jag ska allt skapa vägar för det!
Jag vill ju så mycket mer än det här, jag vill så mycket mer än en tvåa i en stad där jag inte trivs på ett jobb som ger mig ångest ungefär dagligen...
Jag tröstar mig med att jag har Ville, det är ju för honom jag finns här.. Ni vet, störst av allt är kärleken!
Men man måste ju kunna ha mer än bara det tänker jag... Jag längtar efter hus och barn, tror att det ska lösa alla problem - ORSAKEN: Ledigt från jobbet, tid över till saker som är meningsfulla för mig!
Men inser att det inte funkar, jag behöver hitta ett jobb som jag trivs med...
Igen går jag tillbaka till varför jag blev sjuksköterska, det fanns 2 anledningar:
1. Jag kan få jobb i princip överallt och arbetslösheten är liten.
2. Jag ville jobba med människor, dock friska människor.
Jag har en dröm om att starta ett friskvårdsföretag som säljer tjänster till företag och privatpersoner... Målet med min utbildning var aldrig att jobba på en avdelning, i den delen av sjukvården som är som allra tyngst... Men efter examen insåg jag att detta var ett nödvändigt ont för att kunna kalla sig sjuksköterska. Nu har jag gjort det i 1½ år, det är dax att ta tag i drömmen nu, att börja arbeta mot det mål jag ville uppnå från början!
Jag vill jobba med projekt, arbetsleda och utveckla... Landstingsvården idag erbjuder ingenting av detta och det gör mig tom och uttråkad... Jag behöver det för att må bra!
Så.... Nu smider jag planer inför framtiden! Jag ska bli bättre på att följa mitt hjärta... För, det löser sig, jag är ingen soffliggare och har aldrig varit!
Jag vill inte gå till jobbet och ha ångest dagligen, jag vill inte leva så, vill inte att Ville ska behöva ha en tjej som lever så... Men jag förstår inte varför jag alltid måste hamna så fel i livet, det går aldrig riktigt som jag vill! Men det måste börja göra det och jag ska allt skapa vägar för det!
Kommentarer
Trackback
