Like a fish in the sky....

Det här med ekonomi har verkligen aldrig varit min grej, jag lever för stunden och älskar att "unna" mig saker... Min sambo däremot är ganska ekonomiskt och ibland (enligt mig) nästan jobbigt snål.
För ca 1-2 månader sedan var vi på banken och ansökte om lånelöfte till hus, i och med detta bestämde jag mig för att ta tag i det här med ekonomin och jag har faktiskt lyckats sköta det rätt snyggt och börjat inse att det är ganska roligt.. Särskilt när man ser att pengarna börjar växa på kontona. Jag har startat fondkonton och aktiekonton och nu överväger jag till och med att ta tag i det där med pensionssparande.
Om det fortsätter såhär tror jag faktiskt att jag kan få ihop en rätt stabil och hållbar ekonomi utan att tjäna några stora summor pengar på lönen!
Känns skönt att ha tagit tag i detta innan man skaffar hus, bil och barn... Lär ju underlätta lite när man väl gör det att ha lite buffert på kontona.

Kanske skulle jag ta o plugga lite ekonomi?! Är faktiskt spännande och vore kul att lära sig mer faktiskt! :)

I år längtar jag verkligen efter jul, jag kan knappt bärga mig till fredag när jag ska upp med julgardiner, ljusstakar och adventsljus... Egentligen har jag som princip att allt ska upp 1:a advent och inte tidigare, men jag jobbar hela helgen och är ledig fredag så då får man väl göra ett undantag!
Tror att det kanske är den tidiga snön som påverkar denna längtan, för vad längtar jag efter egentligen? Jag ska ju ändå spendera julaftonskvällen på jobbet! Så surt! Driver en kampanj här hemma om att vi ska skaffa barn till nästa jul så att jag slipper jobba då... :P Det går sådär... hehe... Annars får jag väl hitta på nåt annat, långtidssjukskriven? Börja plugga? Byta jobb till mottagningsarbete?  Nåt måste göras, för jag har redan tokångest inför att fira julafton på jobbet... Jag är en helgdagsmänniska, jag tycker att det är viktigt att få fira jul, nyår, midsommar och påsk! Det är för mig avstamp på hur långt på året man kommit och jag tycker att året blir fel om jag inte får fira dem. Jag vill fira dem, klassiskt med paket, påskägg, midsommarkransar och sill....
Förra julen jobbade jag julaftons dag, och i år jobbade jag påsken och midsommar och nu ska jag jobba julen igen!

En annan sak på tal om det här med helger, Jag är asless på att jobba dem!!! Vissa människor trivs med att jobba helg och kväll och dag o.s.v.... Jag står ut med att jobba kväll och dag, men helgerna - jag har alltid ångest inför jobbhelger! Klarar verkligen inte av dem! O verkligen inte storhelger på det! Det får mig att må både psykiskt och fysiskt dåligt, vet att jag måste stå ut några år med det här avdelningsarbetet - för erfarenheten! Men det blir inte mer år än nödvändigt... Till sommaren har jag jobbat i två år på avdelning, då tänker jag börja se mig om efter annat, gärna mottagningsjobb! Tror det skulle passa mig bättre! Jag vill ha mina egna kläder på jobbet, jag vill jobba förebyggande mot sjukdom och inte med att bota sjukdom... Så är det!

Frågan är hur vägen dit ska se ut?!

jaja, nu ska jag plugga lite sen ska jag till mormor och äta lunch innan jag ska bege mig för kvällsjobb!

Just nu skriver de endel om sömnparalys på aftonbladet....
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/somnklubb/article8152578.ab

Jag måste bara skriva lite om detta eftersom jag själv råkat ut för det vid ett par tillfällen, det är verkligen fruktansvärt.. Första gången vaknade jag och var helt klar i huvudet men kroppen vägrade röra sig, jag fick panik och skrek högt, men inte ett ljud kom över mina läppar och jag tänkte att jag hade blivit totalt förlamad för resten av mitt liv och jag blev livrädd för att ingen skulle hitta mig och att jag skulle dö, det var i det närmsta dödsångest man upplevde under dessa minutrar som det höll i sig. Kroppen var tung som bly och jag kunde knappt minnas hur man andades. Sist var för bara några veckor sedan, som föregående gånger skrek jag högt av panik ( trodde jag, min kära sambo bredvid hade inte hört ett knyst)... Tillslut lyckades jag hitta ett lugn eftersom jag upplevt det förut och kunde slappna av så pass att kroppen vaknade till liv den med.
Men det är en fruktansvärt obehaglig upplevelse och det kryper i kroppen av obehag bara jag tänker på det!

Jaja, nu ska jag försöka lägga en timma på min tenta innan det bär av till jobbet för lite kvällstjänstgöring.

Hade förresten en riktigt bra helg i helgen, jag älskar lediga helger, man kan hitta på så mycket mer då än vad man gör när man är ströledig en måndag.
I fredags hade vi myskväll här hemma i vanlig ordning, idol och kinamat efter ett träningspass! Perfect!
Lördagen spenderade jag i sällskap av datorn och hemtenta, på kvällen hade käkade vi god middag (rådjursstek, potatis och gräddsås) och glodde på film med vänner! I söndags drog vi till Stockholm, strosade på stan och julmarknad och träffade en fin vän till mig och hennes nya kille!
Riktigt trevlig helg måste jag säga, jag är jättenöjd!! =)

Vi är på jakt efter hus... Vi har beviljat lånelöfte o så så nu vet vi vad vi kan kolla efter, känns skönt och vi har varit på några visningar såhär långt.
Igår tog vi en lång skön söndagspromenad och kollade in tre hus i Röksta, dock inget för oss. Ju mer vi funderar, tittar och känner efter, destå säkrare blir vi på att tiden i Eskilstuna inte kommer vara så länge till. Vi längtar båda söder ut, mot Öland/Kalmar- trakten och jag hoppas verkligen att det kan öppnas några möjligheter för oss därnere framöver. Vi är rörande överens om att ev. framtida barn skulle få en bättre uppväxt i de trakterna än här.
Men vi får väl se vad som händer, i värsta fall blir vi väl kvar här några år till, men vi håller våra ögon och öron öppna efter tillfällen att dra nedåt.
Det känns spännande att tänka i dessa banor, det blir som ännu mer på riktigt då... Vi är på väg att bli vuxna, ja så är det bara!

Hösten är överlag tung tycker jag, har jag alltid tyckt. Humöret och känslan i kroppen åker berg- och dalbana med vädret och PMS´n blir i det närmsta outhärdlig att leva med. Trots att jag är född på hösten så är hösten verkligen inte min tid på året, vem vet... Jag kanske hade en jobbig start i livet?! :P
Denna höst känns rätt tung, det var en jävligt tung start på hösten på jobbfronten och stundtals undrade jag om jag faktiskt skulle orka bita ihop och kämpa på, när jobbet suger all energi ifrån en, är det då värt det?
Som tur är har det lugnat sig något nu och flyter lite bättre igen. 
På denna tunga jobbhöst kämpar jag på med en kurs i palliativ vård, detta tar upp mina lediga dagar och vissa kvällar och förmiddagar... Jag har börjat ifrågasätta för vems skull jag egentligen läser denna eftersom jag inte läser den på arbetstid så funderar jag på om jag vill ge bort den till min arbetsplats lixom?! Det är ändå ca 10 tim i veckan jag lägger på den kursen av min fritid - Ska man bara ge bort det till sin arbetsplats? Visst läser jag den för min egen skull med och framför allt för mina patienters skull, men på nåt vis känner jag mig hela tiden bara tvungen... som om jag bara måste bevisa nåt för mig själv och andra.
Har sökt en hel del kurser till våren också, men tror faktiskt inte att det blir nåt plugg i vår.  Jag längtar nämligen efter att ha tid över för mig själv, att hinna umgås med familj och vänner, hinna åka till andra städer och besöka vänner och bekanta, hinna träna en hel massa och hinna orka vara en bra och trevlig sambo.
För just nu är jag mest gnällig och jävligt trött och slutkörd! Men det är 1 månad kvar på kursen, jag satsar på att fixa den, det vore ju  fullt idiotiskt att hoppa av nu ju.

Men i vår.... Då ska jag satsa på mig själv, min kropp, min själ och mitt välbefinnande... Inte min "karriär"!