Like a fish in the sky....

Jag har inget flyt i det där med att plugga längre, när jag plugga på uni, så gick allt som på räls, man skrev rapporter och inlämningsuppgifter på löpande band... Nu tar det bara tvärstopp, visst kan det bero på att man inte kan lägga upp studierna på samma sätt när man jobbar heltid också men ändå... Jag har skitsvårt att
1. Hitta koncentrationen och motivationen
2. Få ner det viktiga från alla böcker och artiklar till ett begränsat antal sidor.
3. Sitta stilla så länge, det gör ont i axlar, nacke och kropp att sitta stilla jue.

Men men, drygt 1 vecka kvar tills tentan ska vara klar och imorgon är det dax för sista lektionen, känns skönt... Tror att det blir en pluggfri vår, men det har jag väl tänkt förut med och av någon anledning känner jag mig dålig när jag bara jobbar och pluggar ändå, vill utvecklas... Men å andra sidan, det finns annat i livet än jobb och karriär...
Så... Det får nog trots suger på en kurs i arbetsmiljö bli en pluggfri vår... Vill satsa på att komma i form rent fysiskt istället, det är också nödvändigt! :)

Jaja, nu ska jag fortsätta med tentan lite mer än en timma till, sen blir det promenad ute i vinterkylan och ett skivstångspass vid lunchtid... :)
Sen mer plugg i eftermiddag... :/

Det här med ekonomi har verkligen aldrig varit min grej, jag lever för stunden och älskar att "unna" mig saker... Min sambo däremot är ganska ekonomiskt och ibland (enligt mig) nästan jobbigt snål.
För ca 1-2 månader sedan var vi på banken och ansökte om lånelöfte till hus, i och med detta bestämde jag mig för att ta tag i det här med ekonomin och jag har faktiskt lyckats sköta det rätt snyggt och börjat inse att det är ganska roligt.. Särskilt när man ser att pengarna börjar växa på kontona. Jag har startat fondkonton och aktiekonton och nu överväger jag till och med att ta tag i det där med pensionssparande.
Om det fortsätter såhär tror jag faktiskt att jag kan få ihop en rätt stabil och hållbar ekonomi utan att tjäna några stora summor pengar på lönen!
Känns skönt att ha tagit tag i detta innan man skaffar hus, bil och barn... Lär ju underlätta lite när man väl gör det att ha lite buffert på kontona.

Kanske skulle jag ta o plugga lite ekonomi?! Är faktiskt spännande och vore kul att lära sig mer faktiskt! :)

I år längtar jag verkligen efter jul, jag kan knappt bärga mig till fredag när jag ska upp med julgardiner, ljusstakar och adventsljus... Egentligen har jag som princip att allt ska upp 1:a advent och inte tidigare, men jag jobbar hela helgen och är ledig fredag så då får man väl göra ett undantag!
Tror att det kanske är den tidiga snön som påverkar denna längtan, för vad längtar jag efter egentligen? Jag ska ju ändå spendera julaftonskvällen på jobbet! Så surt! Driver en kampanj här hemma om att vi ska skaffa barn till nästa jul så att jag slipper jobba då... :P Det går sådär... hehe... Annars får jag väl hitta på nåt annat, långtidssjukskriven? Börja plugga? Byta jobb till mottagningsarbete?  Nåt måste göras, för jag har redan tokångest inför att fira julafton på jobbet... Jag är en helgdagsmänniska, jag tycker att det är viktigt att få fira jul, nyår, midsommar och påsk! Det är för mig avstamp på hur långt på året man kommit och jag tycker att året blir fel om jag inte får fira dem. Jag vill fira dem, klassiskt med paket, påskägg, midsommarkransar och sill....
Förra julen jobbade jag julaftons dag, och i år jobbade jag påsken och midsommar och nu ska jag jobba julen igen!

En annan sak på tal om det här med helger, Jag är asless på att jobba dem!!! Vissa människor trivs med att jobba helg och kväll och dag o.s.v.... Jag står ut med att jobba kväll och dag, men helgerna - jag har alltid ångest inför jobbhelger! Klarar verkligen inte av dem! O verkligen inte storhelger på det! Det får mig att må både psykiskt och fysiskt dåligt, vet att jag måste stå ut några år med det här avdelningsarbetet - för erfarenheten! Men det blir inte mer år än nödvändigt... Till sommaren har jag jobbat i två år på avdelning, då tänker jag börja se mig om efter annat, gärna mottagningsjobb! Tror det skulle passa mig bättre! Jag vill ha mina egna kläder på jobbet, jag vill jobba förebyggande mot sjukdom och inte med att bota sjukdom... Så är det!

Frågan är hur vägen dit ska se ut?!

jaja, nu ska jag plugga lite sen ska jag till mormor och äta lunch innan jag ska bege mig för kvällsjobb!

Just nu skriver de endel om sömnparalys på aftonbladet....
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/somnklubb/article8152578.ab

Jag måste bara skriva lite om detta eftersom jag själv råkat ut för det vid ett par tillfällen, det är verkligen fruktansvärt.. Första gången vaknade jag och var helt klar i huvudet men kroppen vägrade röra sig, jag fick panik och skrek högt, men inte ett ljud kom över mina läppar och jag tänkte att jag hade blivit totalt förlamad för resten av mitt liv och jag blev livrädd för att ingen skulle hitta mig och att jag skulle dö, det var i det närmsta dödsångest man upplevde under dessa minutrar som det höll i sig. Kroppen var tung som bly och jag kunde knappt minnas hur man andades. Sist var för bara några veckor sedan, som föregående gånger skrek jag högt av panik ( trodde jag, min kära sambo bredvid hade inte hört ett knyst)... Tillslut lyckades jag hitta ett lugn eftersom jag upplevt det förut och kunde slappna av så pass att kroppen vaknade till liv den med.
Men det är en fruktansvärt obehaglig upplevelse och det kryper i kroppen av obehag bara jag tänker på det!

Jaja, nu ska jag försöka lägga en timma på min tenta innan det bär av till jobbet för lite kvällstjänstgöring.

Hade förresten en riktigt bra helg i helgen, jag älskar lediga helger, man kan hitta på så mycket mer då än vad man gör när man är ströledig en måndag.
I fredags hade vi myskväll här hemma i vanlig ordning, idol och kinamat efter ett träningspass! Perfect!
Lördagen spenderade jag i sällskap av datorn och hemtenta, på kvällen hade käkade vi god middag (rådjursstek, potatis och gräddsås) och glodde på film med vänner! I söndags drog vi till Stockholm, strosade på stan och julmarknad och träffade en fin vän till mig och hennes nya kille!
Riktigt trevlig helg måste jag säga, jag är jättenöjd!! =)

Vi är på jakt efter hus... Vi har beviljat lånelöfte o så så nu vet vi vad vi kan kolla efter, känns skönt och vi har varit på några visningar såhär långt.
Igår tog vi en lång skön söndagspromenad och kollade in tre hus i Röksta, dock inget för oss. Ju mer vi funderar, tittar och känner efter, destå säkrare blir vi på att tiden i Eskilstuna inte kommer vara så länge till. Vi längtar båda söder ut, mot Öland/Kalmar- trakten och jag hoppas verkligen att det kan öppnas några möjligheter för oss därnere framöver. Vi är rörande överens om att ev. framtida barn skulle få en bättre uppväxt i de trakterna än här.
Men vi får väl se vad som händer, i värsta fall blir vi väl kvar här några år till, men vi håller våra ögon och öron öppna efter tillfällen att dra nedåt.
Det känns spännande att tänka i dessa banor, det blir som ännu mer på riktigt då... Vi är på väg att bli vuxna, ja så är det bara!

Hösten är överlag tung tycker jag, har jag alltid tyckt. Humöret och känslan i kroppen åker berg- och dalbana med vädret och PMS´n blir i det närmsta outhärdlig att leva med. Trots att jag är född på hösten så är hösten verkligen inte min tid på året, vem vet... Jag kanske hade en jobbig start i livet?! :P
Denna höst känns rätt tung, det var en jävligt tung start på hösten på jobbfronten och stundtals undrade jag om jag faktiskt skulle orka bita ihop och kämpa på, när jobbet suger all energi ifrån en, är det då värt det?
Som tur är har det lugnat sig något nu och flyter lite bättre igen. 
På denna tunga jobbhöst kämpar jag på med en kurs i palliativ vård, detta tar upp mina lediga dagar och vissa kvällar och förmiddagar... Jag har börjat ifrågasätta för vems skull jag egentligen läser denna eftersom jag inte läser den på arbetstid så funderar jag på om jag vill ge bort den till min arbetsplats lixom?! Det är ändå ca 10 tim i veckan jag lägger på den kursen av min fritid - Ska man bara ge bort det till sin arbetsplats? Visst läser jag den för min egen skull med och framför allt för mina patienters skull, men på nåt vis känner jag mig hela tiden bara tvungen... som om jag bara måste bevisa nåt för mig själv och andra.
Har sökt en hel del kurser till våren också, men tror faktiskt inte att det blir nåt plugg i vår.  Jag längtar nämligen efter att ha tid över för mig själv, att hinna umgås med familj och vänner, hinna åka till andra städer och besöka vänner och bekanta, hinna träna en hel massa och hinna orka vara en bra och trevlig sambo.
För just nu är jag mest gnällig och jävligt trött och slutkörd! Men det är 1 månad kvar på kursen, jag satsar på att fixa den, det vore ju  fullt idiotiskt att hoppa av nu ju.

Men i vår.... Då ska jag satsa på mig själv, min kropp, min själ och mitt välbefinnande... Inte min "karriär"!

Jag vet inte om det är pencillinet eller hösten som gör att jag känner mig totalt slutkörd, jag är så trött så att det värker i kroppen typ hela tiden. De senaste dagarna har jag sovit hur mycket som helst och ändå känt mig jättetrött. Har försökt att hålla mig sysseslsatt och aktiv i den mån det går.. Hade tänkt träna idag, men kroppen kommer aldrig att medverka på det så det fick bli en liten promenad istället.
Ne, usch o blä, funderar på att dra ner lite på den här dosen av antibiotika, infektionen verkar ju gå åt rätt håll iaf!
kan man göra så?!

Orkar inte vara såhär trött längre jue....

Men men, en sak som gjorde mig piggare igår var att jag äntligen löst problemet "Arbetshörna till mig" - Jag har möblerat om i köket och gjort plats för ett litet arbetsrum till mig där så i helgen får det bli att dona och göra fint där, ställa upp symaskinen o.s.v. Ska bli så roligt att slippa sitta vid "matrumsmöblerna" med plugg och symaskin så att det ser kroniskt stökigt ut i vår lägenhet. En sak jag är jävligt bra på är att möblera "compact living", tack vare detta har vi nu nästan fått en trea av vår tvåa... Det gäller att utnyttja ytorna väl! :)

Så oglassigt livet blev helt plötsligt, har dragit på mig en ögoninflammation... Så jäkla äckligt, ont gör det och otrevligt ser det ut... Var på vårdcentralen igår kväll och fick pencillin- en hel jävla massa till o med, verkar redan ha börjat ge effekt då det inte är riktigt lika gojsigt idag som igår iaf!
Känns lite trist att det var tvunget att slå till till helgen bara, skulle ju jobba i helgen och såg tro det eller ej nästan till och med fram emot det! Hatar verkligen att sjukskriva mig, och särskilt på helger då jag vet hur jävla svårt det är att få in sjuksköterskor. Så... Nu får mina fina arbetskamrater jobba dubbelpass... Får köpa varsin chokladkaka åt dem eller nåt till nästa vecka.
Jaja, nu är det som det är och man får väl helt enkelt bara göra det bästa av denna situation... Så... Jag har roat mig med att städa lite, sovit en hel jävla massa och nu ska jag ta en promenad till apoteket och hämta ut mer medicin. Sen ska jag ta och plugga några timmar och antagligen plocka fram symaskinen och sy ihop lite småsaker ( mot förutsättning att jag lyckas med att byta symaskinsnålen! :P

Hoppas alla andra har en roligare helg!

Åh vad jag längtar till helgen! För det första längtar jag efter att äntligen ha ledigt 2 dagar i rad (även om jag kanske måste plugga lite i helgen med).. För det andra ska det bli fint väder och då tänker jag styra mot svampskogen en sväng, med kamera och fika samt någon att hålla i handen! För det tredje så har en vän till mig stort kalas på lördagen och även om jag kanske inte är i direkt topform för fest så blir det nog väldans trevligt!
För det fjärde ( kan man säga så?) Så fyller min kära far 51 år och detta ska firas ute i det nybyggda sommarhuset med lite kaffe! Det blir mysigt!

Det blir nog en bra helg. Många trevliga aktiviteter och förhoppningsvis sol på näsan och frisk luft i lungorna!

Har en liten låga som spirar i mig nu och som gör att trots höst och jobbkaos så känns livet bra och det finns små frön som jag planerar att så lite runt omkring mig för att ge livet ytterligare mening!
Det är skönt att leva ibland! Faktiskt!

P.s.... vad som hänt med layouten på bloggen fattar jag inte och jag har varken ork eller tid att ta reda på det heller.. så den får se ut som den gör ett tag till!

Igår var jag på en anställningsintervju på Barnavdelningen i V-ås. Det gick bra och kändes bra. Det enda som verkligen inte kändes bra var att de har helgjobb varannan helg. Idag jobbar jag 2 av 5 helger och tycker att det är förmycket. Av den anledningen och magkänslan att jag ej skulle få ihop det med en värdefull fritid med min sambo och familj valde jag idag att ringa och tacka nej till ev. jobberbjudande.
Avdelningesföreståndaren lät uppriktigt besviken och sa att det var jättesynd, för de tyckte verkligen om mig och hade tänkt ge mig jobbet...

Det är väl typiskt?
Men hon sa att de skulle höra av sig om de ändrade sina helgturer framöver..  :)

Kändes helt klart lite snopet, men glad blev jag över att de faktiskt hade tänkt ge mig tjänsten, det känns ju skönt att man gör ett bra intryck på människor ändå. Men som det är just nu så är jobb varannan helg något som inte alls känns värt det!
Och jag tror inte att jag gjort något dåligt val, jag tror att det kommer att lösa sig för mig framöver ändå... Jag har en magkänsla om att det kommer att bli bra, men magkänslan om det där med helgjobben blev mest som en klump i magen och efter att jag tackat nej så försvann den...
Så jag har nog tagit rätt beslut trots allt!

Längesen jag uppdaterade här, har verkligen haft fullt upp senaste tiden och datorn har inte direkt varit prioritet nr 1. På jobbet är det körigt, som vanligt, vi är korta på syrror så det blir lätt rörigt och överbelastat. Men men... Jag har planer på gång och känslan i magen säger att det ordnar sig och att det nog faktiskt till och med kan bli väldigt bra. Vad planerna gäller håller jag dock tyst om ett litet tag till.
På fritiden spenderas en hel del tid med studentlitteratur och i träningslokalerna samt med vänner så fort det passar och hinns med (svårt när alla har fulla scheman..)
För tillfället är jag gräsänka, Ville är nere på Öland och jobbar sedan några dagar i småland i nästa vecka.. Det stör mig inte så mycket denna gång, nu var det faktiskt väääldigt längesen han var iväg. Skönt, vi har fått lite ro kring oss och allt känns bra. Men han är saknad, men det är väl tur det iof! =)

Annars har det varit fullt upp, födelsedagar till höger och vänster, själv har jag gått in på mitt 26:e år och drabbats av lätt åldersnoja för att jag nu plötsligt är närmare 30 än 20... Men vad spelar det egentligen för roll så länge man har det bra och livet går framåt? Och mitt liv står absolut inte stilla, det händer grejer, hela tiden och det är kul!

Jag mår bra just nu, trots att hösten och mörkret börjar tränga sig på, jag njuter av den friska luften, solen som glittrar i de gula löven och att sätta på mig ett par vantar och en extra halsduk. Jag njuter av att kura ihop mig i soffan bredvid Ville eller vänner och bara vara.. med en kopp te, ett glas vin eller lite ost och kex!
Livet är ju här och nu, tror att jag ÄNTLIGEN börjat inse det och faktiskt känna det!!! :) Och jag har börjat inse vad som verkligen egentligen betyder någonting här i livet!
Vardagen har fått lite extra guldkant av någon anledning och jag har kommit till ro! Hoppas verkligen att det fortsätter kännas såhär!

Jag tror på den egna kraften och det egna initiativet! Har använt mig av detta idag och nu är det bara att vänta!
Spännande, läskigt.. Lär inte hända nåt, men värt ett försök iaf! :)

Nu ska jag ta en dusch, sen ska jag ta mig ut i solen och uträtta lite ärenden på stan innan jag ska möta min kollega Lotta på sylvia för lite planering! :)
O sen blir det såklart jobb ikväll! Hurra! eller?!

Denna bok är verkligen helt fantastiskt härlig och rolig samtidigt som den innehåller just de där missödena, sorgerna, misslyckandena som livet faktiskt också består av. Den har ett grymt härligt språk och jag tror att vi alla (särskilt vi kvinnor) kan känna igen oss i de situationer som Mia delar med sig av i denna bok! Jag skrattar igenkännande åt självhatet, kärleken och relationerna, de pinsama situationerna o.s.v. Och jag tror att om man har barn så har man nog ännu lättare att känna igen sig i denna bok!
Denna bok känns som ett härligt andningshål i en värld där alla strävar efter att visa upp sina perfekta liv, med perfekta masker och välstädade hem... Det behövs inte mer sånt! Detta är vad vi behöver! Att känna igen oss i det mänskliga, vardagliga och operfekta!
Om du inte redan läst den - LÄS DEN! Den är grym! På något vis påminner den i stil med Linda Skugges - Akta er killar, här kommer gud och hon är jävligt förbannad! Också en bok jag kan rekomendera!

Ne, nu ska jag slita mig från denna fantastiska bok och ta mig ner på stan för att inhandla snygga höstskor innan det blir träning och jobb ikväll!