Like a fish in the sky....

Jag har drabbats av 25 årskris... Jag börjar inse att livet och tiden rinner ifrån mig.. 25 år, om ytterligare 25 år är jag 50år o sen har jag typ bara 25 år till kvar som livet är enkelt och bra! Sen blir man ju bara gammal och allt blir jobbigt!
Det är väl inte att jag närmar mig 75 som är det värsta...
Det värsta är att jag närmar mig 30 bast- DET stressar mig!

Jag menar... Vad har jag åstakommit i livet lixom? 25 år, då borde bitar börja falla på plats, ett fast jobb? barn? Ett hus? Äktenskap? Framgångsrik i en karriär? O vad gör jag? Ja, inte fan vet ja!?!
Jag har några större mål i livet och jag har inte nått något av dessa än och det stressar mig! Visst är jag en bit på väg att uppnå dem, men ändå! Ju äldre jag blir destå mer stressad över att jag inte uppnått dem blir jag!
Jag blir stressad när kompisar och bekanta i min egen ålder skaffar hus, barn, bilar eller gör karriär!!!
Vad gör jag? Sitter ja bara här och gör ingenting? Det händer ju inget!

Ne, nu är det dax att uppfylla lite mål på allvar, eller åtminstonde göra en vettig plan för att nå dem innan 30!!

Usch, fy för åldersångest! För den har bosatt sig i mig!! ÅNGEST!!!! Blä, kan man inte bara få vara 18 igen?