innan datorn fanns...
Vad gjorde man innan datorn kom in i var mans hus?
Jag menar, jag levde på tiden innan datoriseringen, mina barn kommer växa upp med minst två datorer i vårt hushåll... Med PS3, DS och tv med "play" funktion...
När jag var liten hade vi en tv med 3 kanaler, svt 1, svt 2 och tv 4... Så hade vi det ända tills jag började gymnasiet. vi hade en dator med knackigt internet...
Det här var innan mobilerna tog över våra öron och datornerna våra ögon...
Men vad gjorde man då?
Om jag har tråkigt eller väntar på att t.ex. gå till jobbet o.s.v... då använder jag den dötiden framför datorn...
Vad gör man annars? Ibland får jag för mig att jag borde baka, eller läsa nåt, eller börja skriva mer igen, sy mer, städa, sortera, rensa o.s.v.... Men latheten tar över och jag måste kolla läget på fb och bloggarna jag följer.
När vi kom hem från alperna hade vi 3-4 dagar när dator och tv inte fungerade.... Jag jobbade mest kväll då så det funkade ändå, några vändor på stan, träningspass och matlagning så var den tiden fördriven.
Innan datorn fanns hyrde man en videobox på fredagskvällen och kollade på film, myskväll även kallat, för när man var yngre så var kvällarna fulla av aktiviteter, det var konståkning, dans, ridning och karate... Och fredagkvällarna var lediga, på lördagskvällarna hade vi ofta främmande eller åkte iväg till andra. Man umgicks, pratade utan att distraheras av en tv eller ett tv spel... Åt god mat tillsammans och kanske spelade man något spel.
Ibland längtar jag tillbaka till den där tiden innan tv´n och datorn tog över våra liv...
När vi träffar vänner idag blir det ofta tvspel på aktivitetslistan.... O hur mycket pratar man egentligen då?
Jag funderar på datorransonering.... Typ, max 30-45 min/ dag.... (ej inräknat arbetstid såklart).
Det vore skönt... Skönt att göra nåt annat, ta en promenad, prata med människor över telefon, träffas och dricka kvällste, kolla på en film, träna ett extra träningspass, spela spel med gubben eller någon annan...
Vad som helst....
Jag vill inte ha datorn som min närmsta vän, som den jag umgås mest med....
Det känns lixom lite tragiskt på nåt sätt... Och jag funderar på hur det kunde bli så?
Kan detta vara en av anledningarna till att ungar drabbas av hyperaktivitet och människor blir allt mer deprimerade? För att vi är fysiskt understimulerade och umgås allt mindre med människor i verkliga livet??
Jag menar, jag levde på tiden innan datoriseringen, mina barn kommer växa upp med minst två datorer i vårt hushåll... Med PS3, DS och tv med "play" funktion...
När jag var liten hade vi en tv med 3 kanaler, svt 1, svt 2 och tv 4... Så hade vi det ända tills jag började gymnasiet. vi hade en dator med knackigt internet...
Det här var innan mobilerna tog över våra öron och datornerna våra ögon...
Men vad gjorde man då?
Om jag har tråkigt eller väntar på att t.ex. gå till jobbet o.s.v... då använder jag den dötiden framför datorn...
Vad gör man annars? Ibland får jag för mig att jag borde baka, eller läsa nåt, eller börja skriva mer igen, sy mer, städa, sortera, rensa o.s.v.... Men latheten tar över och jag måste kolla läget på fb och bloggarna jag följer.
När vi kom hem från alperna hade vi 3-4 dagar när dator och tv inte fungerade.... Jag jobbade mest kväll då så det funkade ändå, några vändor på stan, träningspass och matlagning så var den tiden fördriven.
Innan datorn fanns hyrde man en videobox på fredagskvällen och kollade på film, myskväll även kallat, för när man var yngre så var kvällarna fulla av aktiviteter, det var konståkning, dans, ridning och karate... Och fredagkvällarna var lediga, på lördagskvällarna hade vi ofta främmande eller åkte iväg till andra. Man umgicks, pratade utan att distraheras av en tv eller ett tv spel... Åt god mat tillsammans och kanske spelade man något spel.
Ibland längtar jag tillbaka till den där tiden innan tv´n och datorn tog över våra liv...
När vi träffar vänner idag blir det ofta tvspel på aktivitetslistan.... O hur mycket pratar man egentligen då?
Jag funderar på datorransonering.... Typ, max 30-45 min/ dag.... (ej inräknat arbetstid såklart).
Det vore skönt... Skönt att göra nåt annat, ta en promenad, prata med människor över telefon, träffas och dricka kvällste, kolla på en film, träna ett extra träningspass, spela spel med gubben eller någon annan...
Vad som helst....
Jag vill inte ha datorn som min närmsta vän, som den jag umgås mest med....
Det känns lixom lite tragiskt på nåt sätt... Och jag funderar på hur det kunde bli så?
Kan detta vara en av anledningarna till att ungar drabbas av hyperaktivitet och människor blir allt mer deprimerade? För att vi är fysiskt understimulerade och umgås allt mindre med människor i verkliga livet??
Kommentarer
Trackback
