Like a fish in the sky....

nya soffan i affären.:. Idag kommer den hem till vår (typ) lägenhet...

Jaha, så vad det måndag igen.. Som om det gjorde någon skillnad i mitt liv för tillfället? Här är det söndag hela vecka... Långa dagar som bara passerar i väntan på att komma igång med livet som vanligt igen. Hade tänkt att jag skulle ta tag i det där med sjukpenning o grejer från föräkringskassan idag, men min läkare har visst bara skickat en kopia på sjukintyget, förhoppningsvis har han redan skickat orginalet till F-kassan... Men vem vet! Ringde mottagningen idag som skulle kolla upp det åt mig iaf... Vill ju inte bli pank på detta elände oxå!
Är halvägs in i min antibiotikakur nu med, magen börjar lägga av så jag häller i mig proviva i förebyggande syfte.
Måste säga att jag är jävligt trött på detta just nu. Jag försöker hålla mig sysselsatt och inte klaga för mycket, men livet väntar verkligen bara och jag kan inte se att jag får någonting positivt ut av detta egentligen. Eller, ja det skulle väl vara att jag får vara lite extra mycket hos min fina nere på Öland då.. Kan ju lixom lika gärna sitta där o göra ingenting som här!
Så imorgon efter läkarbesöket åker jag ner igen!

Har snöat in mig fullkommligt på Lady Gaga, fastnade stenhårt när pokerface kom. Det är ju en grymt härlig låt, det är lixom inte möjligt att stå still när man hör den!
Just nu är det Papparazzi som går på repeat.. Så jäkla skön låt!!
 
Ne, nu är det slut med söndagsslöandet... ut på promenad var det!

Alltså jag brukar nog vara rätt hälsosam, jag äter helt okej mat, jag är medveten om vad jag stoppar i mig och jag tränar oftast regelbundet... Ända tills för ett tag sen.
Jag vet inte vad som hände när jag började jobba, kanske energin tog slut men träningen lades lite på hyllan, det kan iof även bero på att friskis inte har några roliga pass under sommaren oxå iof.
O det här med mat, det har blivit mycket Mc D, då vi åkt fram o tillbaka till Öland så är det smidigt att slinka förbi där när man åker genom Norrköping. Det har även blivit mycket mackor, piccnic på sommaren ni vet... En hel massa godis!!!
Oreglebundna mattider under sjukskrivningen för att inte tala om allt jag stoppar i käften i brist på annat att göra..
Men nu får det vara nog, beach 2009  var inget höjdarår rent kroppsligt, men jaja.. får satsa på jul 2009 ist...
Känner ett behov av att bättra mig nu faktiskt, inte bara för utseende utan för att må bättre, så att det känns bättre i kroppen ni vet? Har fått klartecken från min läkare att det är okej att träna lite och det verkar faktiskt som att ögat börjar läka lite nu när de satt in antibiotika i tablettform istället *håller tummarna*... Så nu är jag redo att komma i form igen!

Imorse börjades dagen med;
Ekologisk müsli med mjölk, ekologiskt kokt ägg, grönt te och aloe vera juice, samt omega 3-piller och vitaminpiller.
Och nu ska jag ta mig en långpromenad och ikväll satsar jag på en liten runda i spåret!

utöver soffan råkade jag komma hem med dessa oxå... Men det kan ja väl få som tröst i eländet tänkte ja! :)

Alltså, det är ju emot mina principer att lämna ut mina vänner i denna blogg, men jag måste bara lägga ut lite på denna tjej, min fina Carro, vapendragare under universitetsåren... Det är rätt tomt att inte ha henne på någon kilometers avstånd nu måste ja säga! Mycket kul har vi haft, mycket skit har vi tagit oss igenom, vi har varit överens och oense, vi har haft våra fejder och våra sentimentala utbrott...
Känner ett sug efter att bara ha en jävligt kul kväll me denna tjej idag.. Tror jag haft mina abslut roligaste festkvällar me denna flicka!  Hade varit jävligt nice att ta en spontankväll, men tyvärr jobbar hon (10 mil bort) och jag är sjukskriven så det blir inte så...

sådär ja, nya köksmöblerna! Jag är mycket nöjd med mitt jobb. :)

Detta tyckte jag var en rolig parkering. Har lite svårt att föreställa mig en handikappad vespaförare.. men va vet ja?
Kanske hade det åtmindsonde varit lite mer rätt att parkera vid cyklarna?

Jag saknar min karl... :( Han är ute på paddlingsäventyr med sina vänner så igår när vi skulle prata var det i princip omöjligt p.g.a. mottagning. Men jag hoppas han ringer så snart de kommer till civilisationen igen.
Det vi hann komma fram till igår innan samtalet bröts och bröts och bröts var iaf att vi ska köpa en soffa. Vi har kollat på en soffa som vi gillar o så pratade ja me min kompis som jobbar i den inredningsaffären, hon sa att det bara fanns ett ex kvar så då blev det bråttom att bestämma sig. Vi har bestämt oss- måste bara åka och kolla så att det ex som är kvar är i bra skick!

Annars ska jag väl ägna dagen åt mina köksmöbler, som snart blir "matrumsmöbler", hursom så blir de jävligt snyggt! jag är jättenöjd och med tanke på allt jobb jag lagt ner på dessa möbler så hoppas jag att de blir riktigt snyggt när allt är klart och står på plats!

Här bjuds en tjuvtitt på hur möblerna såg ut innan makeovern! (eller ja, slipningen var redan igång iof!!)

nu är jag modig o drar iväg på tjejmiddag hos kristin. Är nog bra att träffa lite folk trots allt... :) sjukskrivning är lite = isolering... Så det måste jag bryta.

Idag är en riktig skitdag! Vill helst bara lägga mig ner o somna och inte vakna förräns detta är över!
Vill gråta o skrika och klaga över hur jävla orättvist livet är! men jag håller käft, biter ihop, men i min kropp rör sig en känsla, en känsla jag känner igen, en känsla som skrämmer mig!
Jag vill inte detta! jag vill vara hel och frisk som alla andra...  Varför?

hur fasiken lägger man upp typ ett Youtube- klipp på denna blogg???

Ja, vad ska jag säga... Fortfarande sjukskriven, var hos doktorn idag och är sjukskriven 2 veckor till...
Känns tråkigt, jag hade verkligen hoppats på att få jobba till helgen, vill verkligen!
Känns som att livet står stilla, hatar det här, blir tokig och galen av tristess. jag bara väntar, väntar och väntar på att infektionen ska läka ut...  Så jag kan jobba, eller åtminstonde så pass att de kan operera som planerat!
Känns fruktansvärt tråkigt att behöva vara sjukskriven så lång tid när man bara har ett vik på 13 veckor... Det är ju nästan halva tiden man är borta! O på det så blir man fattig med, den där kameran jag hade planerat att köpa får nog vänta ett par månader! :(

Ne, jag är mycket mycket utråkad och besviken på livet just nu. Men jag försöker bita ihop och hitta på smått o gott.
Har varit ett par dagar nere på öland hos pojkvännen och hans familj, det var trevligt! Ett litet break i att gå hemma och glo.
Har små projekt att ägna mig åt, sånt jag aldrig hinner annars... typ tvätta cykeln och fixa med mina nya köksmöbler, just nu målar jag dem, blir riktigt snyggt tror jag, vita möbler med mörkbrunbetsade skivor och sitsar!  just nu står det även bröd i ugnen...  Syrran kom över med lite godis på eftermiddagen, sen åt vi pytt i panna alla tre syskona, lite mysigt!
Så lite gör jag om dagarna iaf!  Även om jag önskar att jag gjorde mer!
Men men, nu inväntar jag nytt läkarbesök i början på nästa vecka sen blir det nog ett par dagar på Öland igen!

Är sjukskriven en vecka till... så jävla tråkigt! Vill verkligen jobba, hur galet det än må låta i mångas öron.
Hade ju precis blivit klar med inskolningen och var redo att börja gå själv, men så blev det inte! :(
Har fått nya droppar nu iaf och hoppas verkligen på att dessa ska hjälpa, annars blir jag galen...
Åker ner med Ville till hans föräldrar några dagar nu iaf och vilar upp mig där ist! Har svårt att slappna av här hemma iaf!
Man måste ju lixom försöka göra det bästa av situationen! men innan vi åker så ska jag umgås med Linnea, vi ska mysa lite på landet, kanske äta nån god sallad och ta ett dopp. Bättre det än o hänga framför tv´n...
Jobbigt att vara sjukskriven när man inte känner sig sjuk faktiskt, vila när man helst bara vill köra ett hårt spinnpass eller gå ut o festa. men man får lägga det på en lagom nivå och hålla god min!
För min del är det bra att jag inte lägger mig på soffan o tycker synd om mig själv iaf, för då kommer jag aldrig därifrån o så deppar jag ihop...
O det blir ju ingen människa friskare av! =)

Jag har kommit på något som är mycket godare och mycket nyttigare än godis... Tänker köra stenhårt på detta när sötsuget sätter in.... Blanda detta i en liten dessertskål så blir det riktigt mumsigt!

1½ dl vaniljyoghurt
1 msk pumpakärnor
hackad honungsmelon
Ringla lite flytande honung på toppen..

"nammi nammi..." som de hade sagt på island!

Här kommer lite bilder från stugan jag ska sätta igång och renovera upp så att den är redo för invigning nästa sommar...
Den ser inte mycket ut för världen, och det är den väl inte heller.. Men det är iaf en grön tomt och det ligger 200 meter från fin badplats. D.v.s. en lagom fristad för att slippa lägenhetsliv på sommaren!



Stugan utan tak.



Invändigt.. Här blir det vitmålat och "matplats" och hall.

     

"storstugan"



Som ni förstår har jag lite att göra i år... :P

Idag tog jag faktiskt sovmorgon, rätt ofrivillig egentligen. Har varit duktig och försökt komma upp när Ville går till jobbet denna vecka, jag är av den uppfattningen att det är dumt att bli försoffad bara för att man är sjukskriven. men i morse somnade jag om och vaknade inte förräns nyss.

Idag styr jag stegen mot min egnen lägenhet, ska slipa mitt nya köksbord, så jag kan måla det sen...
Jag försöker verkligen hitta på små projekt nu när jag är hemma..
Men visst, jag erkänner... Jag håller på att bli galen!
Framförallt har jag fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte kan vara på jobbet och för att detta inte verkar bli bättre heller.. Och jag blir så jävla störd på läkaren som "inte vill sätta in starkare medicinering än nödvändigt" - Fan ge mig allt, slå ut infektionen från alla håll tack, jag är trött på att det rinner var ur mitt öga.. Det är äckligt, det får mig att känna mig väldigt ofräsh och smutsig och det är mycket frustrerande att inte se att det minskar heller.
Jaja, ska dit imorgon, tänker fan kräva att de sätter in allt de har... Annars byter jag läkare... Det är så synd att min vanliga läkare är på semester, hon skulle iaf förstå att jag inte klarar av att gå runt och dra mer p.g.a. detta. Jag har dragit med denna skit hela mitt liv på ett eller annat sätt...

Jag är trött på det, jag är less på det och jag vill inte tvingas gå igenom det igen och igen och igen och igen...
Det spelar ju ingen roll hur mycket jag anstränger mig och försöker, det blir ju ta me fan ALDRIG bra.
Jag har drabbats av en förbannelse, kan inte komma på någon bättre förklaring till eländet... :( 
Och jag blir så less, försöker hålla god min men sanningen är att ; Jag HATAR detta jävla ögat, det förstör mitt liv, inte bara nu, utan, då och förut och jag trodde verkligen att jag skulle slippa sådna här problem sen jag gjorde den "avgörande operationen" , Men Icke!
Jag blir nog aldrig fri från denna förbannelse, jag måste bara hitta sätt att leva me den och fortfarande klara av att njuta av livet....


Så, nu har jag gnällt färdigt för idag...

Nu är jag jättetrött på detta. Nu har infektionen i ögat hållit i sig i typ en vecka, har varit sjukskriven från jobbet i 5 dagar och har två dagar till innan jag vet om jag får gå tillbaka på måndag eller inte.
Var hos farbror doktorn i måndags och fick andra droppar, men om det blivit så mycket bättre vette fasiken, har fått lite feber istället och ögonlocket har svullnat lite?! Men jag kämpar på, gömmer mig inomhus, längtar efter mitt liv och att träna. Blir tokig av detta! På fredag ska jag till doktorn igen iaf! Hoppas på en snar förbättring men oroar mig för MRSA eller nån annan multiresistent bakterie..

Idag ska pappa hämta mitt nya köksbord som jag ska renovera upp, sen kommer Kristine över och käkar lunch med mig. Det är tur det, så jag har något att göra på schemat.
På lördag morgon åker Ville till Öland, det känns tråkigt.. Hur ska det gå att somna utan honom bredvid mig på kvällarna? Har blivit så van vid att ha honom omkring mig hela tiden, så hur ska det gå? Tre veckor tänker han vara där nere... :(
Förhoppningsvis, om ögat är läkt och det inte är någon stackare som slitit hårt nu när jag varit sjukskriven från jobbet som vill vara ledig så får jag åka ner och hälsa på 4 dagar iaf.

Usch, ne nu vill jag verkligen bli frisk!!! hur gör jag för att påskynda processen?

Min ögoninflammation vill inte ge med sig... Ska till doktorn om en stund, förhoppningsvis har han nån annan mirakelmedicin att sätta in... Har ju varit sjukskriven hela helgen med droppar och skit, men inte är det bättre...
Det värsta med att vara sjukskriven när man inte känner sig sjuk är tristessen... Jag orkar ju göra typ allt, men av principskäl får man allt hålla sig inne när man är sjukskriven...
Funderar dock på att åka ut och sätta mig på landet och filosofera istället... Där finns det iaf frisk luft, till skillnad från vad som rymms i denna instängda lilla lägenhet...
Har en hel massa jag skulle kunna fixa med en dag som denna iof... Typ; Söka jobb!!!! Men det är på gränsen till för tidigt eftersom mitt Vikariat går ut om två månader.

Har ägnat mycket tid till att fundera över hur mitt liv ser ut och hur jag önskar att det skulle forma sig, funderar även mycket över mig själv och vad jag ska göra åt mig... Är i behov av förändring.. Förstår inte, så fort jag kommer till Eskilstuna får jag panik och ogillar mig själv och mitt liv.. Läge att flytta från stället kanske?

Jag är sjukskriven, har ögoninflammation.... Asdrygt, det gör inte särskilt ont och det stör inte så mycket, men det geggar en hel massa, det rinner massa äckel ur mitt stackars öga.. Inte alltför trevligt!
Så här sitter jag isolerad i mitt hem (eller ja, villes egentligen då, men ändå)... Jag hatar att vara isolerad, har varit isolerad p.g.a ögat så otroligt många gånger förut, så jag blir galen och frustrerad av detta... Allt vore ju mycket enklare om jag åtminstonde kände mig sjuk.. men det gör jag ju inte, skulle kunna göra precis vad som hellst, känns inte heller så jättekul att sjukanmäla sig en lördag mitt i semesterperioden heller, inte så enkelt att få in nån då antar ja...
men men, det är ju inte mitt fel att mitt öga fuckar up heller...
Det är bara att bita ihop och försöka överleva rastlösheten och frustrationen...
Jag roar mig med blocket... Letar bra och billig inredning till den lilla stuga jag tagit över för renovering!
På tisdag ska de riva taket... Sen börjar de spika på nytt och fint virke, så om några veckor kan jag förhoppningsvis sätta igång med inredningen... Blir skoj, ser fram emot det... Ser fram emot att ha 150 meter till badet och en trätrappa att sitta på.. har jag tur kanske stugan kan användas för kräftskiveställe i början av september eller nåt...
Annars får det väl bli vårfest där 2010...

Jag är verkligen en sån människa som har otroligt svårt för att slappna av och njuta av nuet... Att bara följa med och tycka att här och nu är helt okej..
Jag längtar alltid efter nåt annat än det jag har, där jag är i livet.
 Tror att allt handlar om att jag i hela mitt liv alltid längtat efter att bli vuxen, jag trodde nog i min enfald att "bli vuxen" skulle lösa alla mina problem, som om det där huset jag alltid drömt om kom som bonus, precis som att fylla 7 år innebär att få börja skolan och att fylla 15 år innebär att man plötsligt får K****a fritt...
På samma sätt trodde jag nog att 25 år skulle föra med sig jobb, barn och hus... Men icke! kommer fira 25 år utan varken hus eller barn, förhoppningsvis ska jag väl att ha fixat mig att vikariat om det inte blir nåt fast. jobb på ett tag.. 
Men jag antar att det kommer, det kommer antagligen en dag för allt... Det är bara att mina dagar, de dagar jag längtar efter och drömt om inte kommit än... Men jag väntar tålmodigt... På jobb, på drömhuset... kanske på barn...

Så nu har jag gnällt här... så Ville slapp lyssna på eländet!!

Att komma in i en ny yrkesroll, en yrkesroll som faktiskt ofta även är väldigt ansvarsfull och krävande är inte helt enkelt... En  yrkesroll där man hanterar männniskoliv, där det ibland är en fråga om liv och död... Livet är skönt, en människa dör snabbt om hon inte får behandling i tid...
Jag hade nog inte förväntat mig att det skulle vara enkelt att jobba som sjuksköterska... men jag hade inte förväntat mig detta... Visst visste jag att det här med att ta rast, hinna äta lunch eller gå på toaletten inte är någon självklarhet, visst visste jag att det skulle krävas mycket fokusering, många djupa andetag för att samla sig, många tillfällen där man tvingas stänga av sig själv och sina egna känslor och behov för att kunna göra jobbet...
Men ändå...
Hade inte räknat med att gå och lägga mig, totalt slutkörd, gråtandes för att man inte räcker till eller känner att man inte klarar av jobbet så som man önskar varje dag.... Hade nog inte riktigt förstått under min studietid att  jag på mitt arbete skulle ha en doktor stå och dra i mig för rondning, en telefon som ringer, en undersköterska som kommer med en dålig nyhet som jag måste göra någonting åt om en patient, flera patienter som drar i en och vill hem, provtagning som måste göras, blod som ska sättas och allt detta på samma gång... På BB har man ju oxå två patienter att hålla koll på; mor och barn...  Vilket innebär att man måste ha koll på vilka läkare som är gynekologer och obstretiker och vilka som är barnläkare... O när får man söka? När är man jobbig om man frågar om nåt och hur tjatig får man vara för att förstå allt klart? Ibland känner man sig bara så jävla dum...
Har man sen lite krångel privat som gör att man har mycket känslor och tankar som rör sig i kroppen utöver jobbet så är det inte alltid så jävla lätt att göra ett bra jobb, klara pressen och stänga av i alla situationer. Ibland är det svårt att vara professionell när man helst bara vill gömma sig under nån hylla i ett förråd och gråta...
Det är nog bara att inse, jag är inte så stresstålig som jag önskar att jag vore...
Och jag kan inte alltid ge full service... Ibland måste man kanske även säga ifrån till patienterna, försöka förklara att man ibland tvingas prioritera och att deras bekymmer i just denna stund, hur stort det än må vara för just dem inte är det absolut mest akuta på avdelningen... För jag klarar faktiskt inte av att göra 3 saker samtidigt i tre olika rum... Det är tyvärr helt fysiologiskt omöjligt, hur mycket jag än önskar att det inte vore så...

Ne usch... Jag vill aldrig mer vara ny på jobbet!!!

nu har jag lite trevlig läsning att mysa med i tråkvädret... :)

Jag har alltid längtat efter att bli vuxen...
Att bli vuxen på det sätt att jag skapat mig allt det jag drömt om så länge;
Ett hus, ett trädgårdsland, en egen bil, inkomst så jag klarar mig och har det bra, några barn såsmåningom...
Jag är ingen person som har ett behov av att skapa saker för att det ska se bra ut i andras ögon, Ingen skrytig person...
Jag nöjer mig egentligen med rätt lite... Jag vill bara ha mitt och något jag trivs med...

Just nu har jag börjat samla dessa vuxenpoäng på riktigt...
Jag har träffat Ville... och vi planerar en framtid ihop...
Till och med ica-kort har vi kopplat till samma konto...
Jag har en stuga på gång att inreda och njuta av...
Jag är färdigpluggad och hoppas på en längre anställning f.o.m i höst...
Jag har gjort en ansökan om lånegaranti på en bil...
Jag har börjat strukturera upp en ekonomi som ska hålla...
Jag kan köpa mig grejer jag velat köpa under många år... som en kamera..
Det är mycket på gång...
Jag är på väg ikapp till dit jag vill vara....

Ett hus... eller bara en stuga i skogen, nära vattnet...
Ett trädgårdsland...
Ett garage till dig?!
Bra fotomiljöer till mig...
Lugn och ro...
Tystnad....
En stuga där jag får inreda, så som jag vill...
Springa på loppis och jaga fynd att renovera...
Torrdass på gården...
En vitmålad kökssoffa...
Det blir bra det här...
Det är på gång...

Idag var första dagen på jobbet - efter inskolning. Idag stod jag på egna ben... Hade barnronden och mottagningen på eftermiddagen... Det gick bra! Mycket bra!
Kunde knappt sova inatt, var både bakis, kaffepåverkad och nervös inför dagen... Så när jag väl jobbat över 30 min tog jag en promenad hem, lagade mat och däckade på soffan och vaknade knappt när Ville kom hem...
Planen var att jag skulle ha tränat, men orkade faktiskt inte släpa mig iväg... Får bli imorgon, ons, tors och fredag istället!
Men jag har iaf ätit nyttigt hela dagen, alltid nåt... samt promenaden fram och tillbaka till jobbet!

Jaha... Man hinner lagom börja på ett jobb innan det är dax att börja fundera på nästa...
Pojkvännen fick iaf klartecken att han sitter säkert på jobbet t.o.m. mars 2010 iaf... Skönt på sätt o vis... Men jag hade gärna flyttat härifrån om jag ska vara ärlig!
Kollade lite på ams.se hur det ser ut för min egen del... och vad finner jag... 2 jobb!!!
Det är vad som finns att söka... 2 stycken jobb som sjuksköterska finns det i eskilstuna...
Lutar åt pendling, kanske till Stockholm?!
Måste fundera, måste sätta fart, måste få ordning på livet nu.. Det är dax att växa upp... eller göra nåt ordentligt vettigt iaf!

Sitter här i V´s kök, har  flyttat in... Nästan iaf! Just nu är han ute med sina kompisar och har någon form av avslutning på sin fotboll...  Trivs rätt bra här...
Det enda jag saknar är en balkong eller en veranda eller nåt..

Funderar och fantiserar mycket kring den där verandan... Det ska vara en veranda i solen, med mysiga korgstolar att krypa upp i på kvällen, med vitmålade brädor som staket, med blomster i varje hörn... En stor veranda ska det vara...
Vill ha ett hus med veranda, längtar efter att kunna gå ut och "sätta mig i kvällsolen på trappan" med ett glas vitt...
Njuta, andas in den friska kvällsluften, känna gräset mellan tårna och lyssna på ljuden omkring mig... 
Längtar efter en veranda där jag och V kan sitta tysta med varsin bok...
En veranda av lenaste trä, för barnfötter att tassa på så småningom...
En veranda att våga bjuda hem vänner på, en grillkväll för fler...
Jag längtar efter nåt eget, ett riktigt hem.. Ett hem som jag skapat, för att jag vill ha det så...
Är trött på allt ihop-plock och IKEA som man släpat med sig sen man flyttade hemifrån. Vill skapa mitt nu.. Vill bli vuxen... Vill ha det lungt och skönt omkring mig!
Vill ha ett hem som jag vågar öppna för andra, bjuda in, visa upp, trivas i...
Ett hem att skapa liv i...

Längtar efter en veranda... Min veranda....

Vi var på marknad... Jag handlade chokladlakrits = Världens godaste godis, tack island för att du införde det i mitt liv, det har nog gett mig ett och annat kilo!

 
Uppe i ett kyrktorn stod vi och spanade ut över Ölands gröna ängar/ Marknadsparkeringar!


Ville &co blåste lite i en nedplockad orgel, men det roligaste var när villes brors fru (då flickvän) ringde i kyrklockan.
        God mat åt vi på sandviks kvarn!

 


Så fin i solnedgången vid raukarna!

          

Mys under en filt.... 



        



     

Jag låter bilderna tala... men om ni inte förstod det så har jag haft en alldeles underbar helg...